Efter all väntan..



Som dom flesta vet, så har ju vi nu gått igenom två utredningar med Leon. Det hela började egentligen innan han var 1,5 år. Då vi märkte att något inte riktigt var som det skulle. Leon sov väldigt dåligt, var nästan alltid missnöjd, var väldigt hyperaktiv, var svår att få kontakt med och hade svårt för närkontakt, främst med alla utom mig och Fredrik då. På 18-månaderskontrollen så tog vi upp detta och fick träffa en barnläkare, som även hon märkte bristen på kontakt. Dom skickade då en remiss till Huddinge sjukhus och väntan började, efter drygt 8 månader, när Leon var strax över 2 år, så började första utredningen. Det var en jobbig utredning, där Leon inte alls ville samarbeta, utan mest låg på golvet och skrek. Utredningen avslutades och vi fick till svar att han var för liten att ställa en diagnos på. Vi fick veta att han skulle gå igenom samma utredning igen när han var 4 år.
Lillasyster växte upp och visade en hel del likheter med sin storebror, så en utredning gjordes ju även på henne, där diagnosen (trots betydligt mindre avvikelser än Leon vid samma ålder) blev tillstånd. Det var en ganska konstig känsla, allt sattes igång, vi fick komma till Autismcentret för små barn, gå utbildning och fick massa information. Allt vi fick lära oss tydde dock i princip bara in på Leon.
Hur som helst, nu i slutet på september så fick vi en kallelse till Leons utredning och nu i förra veckan fick vi äntligen ett svar. Diagnosen blev Autism, med många drag från Asperger. Jag vet inte riktigt om vi lyckas smälta det här helt ännu. Det är väldigt mycket känslor och tankar. Vi är såklart lättade, för nu kommer vi få rätt hjälp. Men det är så fruktansvärt mycket att tänka på, mycket att lära sig, mycket att göra. Jag vet knappt hur man ens ska börja med allt. Det här kommer ju bli en livslång övning för oss alla i princip. Förhoppningsvis kommer vi och Leon lyckas hitta ett bra sätt att leva och lära på, så Leon kan bli så självständig som möjligt och kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Men det är en lång väg dit och idag så vet vi egentligen inte speciellt mycket om framtiden. Vi tar en dag i taget och gör såklart allt för att vår fina lilla son ska ha det så bra som möjligt!

I allt det här, så är jag så tacksam, så tacksam för den människan Leon faktiskt är. Jag skulle inte byta ut honom mot något i hela världen. Han är så underbar och speciell, rolig, snäll, kärleksfull & bara helt fantastisk! Han har så många fina egenskaper som kommer hjälpa honom i livet och som gör honom så älskad och omtyckt av alla. Jag är stolt, riktigt stolt över vår lilla son. För ingen är som han, ingen..
 
Leon 4-5 år | | Kommentera |

Myshelg!




Tänk om jag alltid kunde ha helgerna ledigt. Det går inte riktigt att beskriva hur mycket jag uppskattar dessa helger och veckodagarna också såklart, men just helgerna är speciella när man har hela dagarna tillsammans. Jag hoppas innerligt att jag snart ska slippa jobba kväll. Jag känner hur det mer och mer blir ohållbart för mig.

Hur som helst, jag myser halvt ihjäl mig med mina älsklingar här hemma. Vi har varit in till Söder idag, jag har fått massage av min mammas kille och barnen har varit på promenad med pappsen och mormor. Sedan tittade vi på när barnens yngsta morbror hade innebandymatch, sedan blev det lite shopping av träningskläder till mig fel att sedan åka hem och ja... Mysa! 
Imorgon ska jag inviga mitt nya gymkort! Jag är helt klart nervös, är verkligen inte han vid gym. Men jag måste!
Sen på eftermiddagen blir det att titta på Fredriks korpenmatch, perfekt söndagssysselsättning om ni frågar mig.

Men nu ska jag och min lilla kille fixa med lite av hans klistermärken, lillasyster sover redan och det ska vi också göra snart faktiskt. Jag är helt slut efter akupunkturen och massagen idag!

Trevlig helg på er!

Från mobilen, Vardagen | | Kommentera |

Bröder ♥



I onsdags var min nyfunna vän, Matilda, här med sina tre små pojkar, Alexander, Emilian och Leonel! Mina barns dagis hade stängt och därför kom dom hit och lekte. Så himla mysigt och intensivt, såklart!
Barnen hade jättekul i alla fall, och vi mammor fick sitta och prata och fika. Jättetrevligt och jag tror vi kommer att ses många gånger igen :)
 
 
 
 
 
 
Familj och vänner | | Kommentera |
Upp