När Leon kom till världen

Jag tänkte försöka få ihop en liten förlossningsberättelse. Vi får se hur det går..

Allt började med att jag natten till min BF, 23 augusti, vaknade av att jag kände mig konstig och började få lite mer förvärkar än vanligt. Lyckades i alla fall somna om, men sov ju inte speciellt bra. När vi gick upp fortsatte det i alla fall och höll ungefär 10 minuters mellanrum hela tiden. Trodde ju självklart att det skulle avta då det inte var speciellt starka och så långt emellan, men det bara fortsatte..
Det höll dock i sig likadant väldigt länge. Men natten till måndagen den 24 så sov jag inte en blund, värkarna var fortfarande väldigt oregelbundna men börjde bli starkare.
Fredrik bestämde sig då för att stanna hemma från jobbet då han märkte hur jobbigt jag hade det, men ingen av oss trodde ju på riktigt att det var på g. Jag hade hur som helst så pass ont att jag avbokade min tid hos BM som jag hade på måndagen. Ringde istället in till förlossningen och frågade lite frågor, men där sa hon jag pratade med att det bara var förvärkar och antagligen långt kvar, jag skulle ta två alvedon och vila. Inte speciellt lätt gjort med dom värkarna!
Vi gick ut och gick lite, men det var inte heller speciellt lätt. Gjorde så himlans ont! Framåt kvällen blev värkarna tätare och tätare och jag kunde inte längre prata i telefon när värkarna kom. Vid nio när jag hade haft hyfsat regelbundna värkar i ca 2 timmar så ringde Fredrik in till förlossningen och hörde med dom vad dom tyckte. Jag ville då bara åka in för då hade jag hemskt ont. Jag fick också prata med dom så dom kunde höra hur värkarna kom och hur jag andades och så. Hon tyckte vi kunde komma in och i alla fall bara kolla hur allt låg till då jag hade haft värkar så pass länge.
Så vid halv tio kom vi in till förlossningen. Dom satte på CTG:n och nog hade jag värkar, men allt såg jättebra ut och Leon mådde toppen. Hon sa då att trots att hon inte undersökt mig så skulle vi få stanna för hon ansåg att jag hade tillräckligt ont. Det var så skönt att höra, hade vi fått åka hem då så hade jag brytit ihop.
Jag fick byta om och 22.10 blev jag undersökt och nog hade jag gjort ett ganska bra jobb hemma, var öppen nästan hela 6 cm och barnmorskan sa då: "Grattis, ni kommer bli föräldrar på morgonkvisten".... Dom orden var så häftiga att höra och samtidigt så svåra att förstå och på morgonkvisten blev det inte riktigt.
22.15 fick jag lustgas, som var helt underbart! Hjälpte otroligt mycket när värkarna kom. 22.24 fick jag lavemang som jag bett om, det tyckte jag nästan var värre än värkarna faktiskt. Inte lätt att gå på toa och göra nummer två med värkar, fy.
23.14 undersöktes jag igen och då gick även mitt vatten. Häftig känsla tyckte jag, som en ballong som gick sönder i mig. Efter det började det trycka på mer och värkarna blev starkare och starkare. Fredrik var så mysig och duktig under hela förlossningen, gav mig saft, hjälpte mig att sitta på en såndär pilatesboll, klappade och pussade på mig. När värkarna var som värst gick det dock inte så bra när han klappade på mig, tyckte det gjorde ont överallt så jag bara puttade bort honom, stackarn. Men han förstod ju att jag hade det lite jobbigt.
I min journal står det inte när dom undersökte mig och hur öppen jag var, men vid 00.40 den 25 augusti började krystningsvärkarna och 00.53 föds Leon och jag får honom i min famn direkt. Världens finaste lilla pojke. Jag grät, älsklingen grät, Leon skrek. Världens finaste ögonblick! Så här står det i journalen: "En vital pojke framföds i framstupa kronbj. Skriker omedelbart."
Hade en helt underbar förlossning, allt gick så fort och var väldigt lätt enligt mig. Behövde inga stygn heller, tror det berodde på att jag födde upprätt på knä, vilket också gav mig väldigt mycket kraft så jag inte behövde krysta speciellt länge. Barnmorskan sa i alla fall att jag var som gjord för att föda barn och fler barn blir det ju definitivt! Förlossningen var det häftigaste jag gjort och jag längtar efter att få göra om det!


Lilla Leon bara några timmar gammal

Förlossningen med Leon | | 2 kommentarer |
Upp